I och med denna post så kickar vi igång RS2010-bloggens co-creation. Här ska några av oss som tänker oss att delta i sommarens äventyr skriva av oss lite. Det blir förhoppningsvis en blandning av tankar och reflektioner om resan och förberedelserna inför densamma.
Göran Heldesten heter jag. 27 år gammal har jag åter gått och blivit tokig. Jag titulerade mig en gång i tiden tävlingslöpare. Jag tränade stenhårt, tävlade mycket och sprang milen på 35:40 som bäst, tog lagbrons i 4 km terräng-DM för juniorer i Stockholm och kom 4:a individuellt. Det är ganska bra när allt kommer omkring. Jag är stolt över dessa mina gamla meriter, men det är ingenting som placerar mig på elitplats i löparkretsar.
Sedermera tog jag mitt förnuft till fånga, och började leva som en normal människa, eller i vart fall som en genomsnittlig student. Det blev plugg, många koppar kaffe, en och annan fest, korridorshäng och inte så mycket träning. Efter en lång period av gradvis nedtrappning insåg jag till slut att jag var tvungen att sluta kalla mig löpare. Jag kunde inte längre hålla skenet uppe. Jag sprang ju aldrig.
Nu har jag dock som sagt fått ett återfall i galenskap. Sedan i april tränar jag igen. Jag har till dags dato cyklat 446 mil och totalt tränat 248 timmar. I sommar gjorde jag en cykelresa på 300 mil på 30 dagar, vilken avslutades med loppet Ride of Hope till förmån för barncancerfonden. Resan var bland det bästa jag någonsin har gjort, men den ligger ändå i lä mot det äventyr som RS2010 kommer att innebära.
Du kan läsa om min cykelresa och min träning på min egen blog:
